Uppdaterad 18 February, 2001
Samtidigt, i ett mörkt källarlaboratorium, förbereder två
vetenskapsmän ett experiment. Den något vansinnige professor Tomoe
och hans kurviga assistent Kaolinite tillhör en bisarr organisation
vid namn Death Busters, och de har just färdigställt sitt första
ägg av en genetisk/magisk tjänarvarelse, en daimon. Daimoner är i
sig själva bara rödaktiga geléklumpar, men de kan inympa sig i föremål och
utvecklas till färdiga varelser genom dem.
Detaljerna i Death Busters' planer framkommer
gradvis under en följd av episoder - de letar efter den heliga Graalen,
nyckeln till obegränsad makt som de behöver för att ta över världen och
i slutänden åkalla Tystnaden. För att hitta den måste de först finna tre
Talismaner som är förborgade i tre människor med rena hjärtan; när
alla tre förs samman kommer de att bilda Graalen (jfr Regnbågskristallerna
i seriens första år). De vet inte vilka dessa tre personer är, så daimonernas
uppgift är att hitta lämpliga personer och stjäla deras hjärtkristaller,
essensen av en människas rena hjärta, för att se om de är Talismaner. Till
saken hör att en person som förlorar sin hjärtkristall så småningom oundvikligen
kommer att dö.
'Kaolinite-sviten' börjar dramatiskt - den första daimonens utvalda offer
är Rei. Monstret besegrar Sailorhjältinnorna utan problem, och skadar Sailor
Moons brosch så Silverkristallen förlorar sin kraft och gör att Annie inte
längre kan förvandla sig. Sedan händer något oväntat; så fort daimonen
har tagit ut Reis hjärtkristall attackeras den av två mystiska figurer som
stjäl kristallen. De undersöker den, konstaterar att den inte är en Talisman
och återställer den till den medvetslösa Rei.
Hela förloppet upprepas en tid senare. Paret
är bara intresserade av hjärtkristaller och lämnar Sailorhjältinnorna med
en daimon som ännu lever, fast de vet att tjejerna inte klarar av den. Annie
vill hjälpa till men lyckas bara få Maskerade Rosen skadad. De två försöker
skydda varandra när daimonen anfaller igen... och magin i deras gemensamma
kärlek förvandlar Silverkristallen; den skadade broschen blir hjärtformad
och ger Annie en ny förvandling, och den frammanar en legendarisk artefakt
från det Silverne Årtusendet ('Spiral Heart Moon Rod' - en annan website
kallar den Hjärtstaven så kör för det). Sailor Moon är åter tillbaka
med en ny attack.
I episod 93 får tjejerna två nya bekanta, den tuffa Haruka
Ten'ou och den eleganta Michiru Kaiou, båda ett år äldre än dem.
Haruka är en framgångsrik racerförare medan Michiru är känd som en briljant
violinist och konstnär. Minako blir genast förälskad i Haruka... tills hon
upptäcker att det faktiskt är en tjej.
De mystiska figurerna visar sig vara två Sailorhjältinnor,
Sailor Uranus och Sailor Neptune (Haruka och Michiru, förstås).
Nykomlingarna håller sig för sig själva och är inte intresserade av att
samarbeta; de har också sett Tystnadens ankomst och har svurit att hitta
Messias och Graalen - men den vars rena hjärta är en Talisman kan aldrig
få det tillbaka, så för att rädda världen måste tre oskyldiga människor
dö. Fastän tanken plågar Uranus och Neptune anser de att ett sådant offer
är nödvändigt, men tror inte att Sailor Moon och de andra är starka nog
att kunna ta konsekvenserna. (Sailor Moon försöker övertala dem att ingen
behöver offras om man bara samarbetar, vilket bara övertygar dem om att
hon är naiv). De anser sig inte heller kunna riskera allt de kämpar för
på att hjälpa enskilda människor.
Death Busters' daimoner har i början gett sig av själva i
sina svävande ägg, men efter att ha förlorat flera i rad till Sailorhjältinnorna
börjar Kaolinite följa med dem. Tjejerna möter henne, och hon visar sig
vara långt mer än en vanlig laboratorieassistent; hon är en fruktansvärd
fiende.
Andra notervärda offer under den här perioden
är Unazuki, Yuichirou (vars romans med Rei skruvas upp ännu ett steg), Umino
(vars romans med Lima nu definitivt är ett fast förhållande) och en kille
från Minakos gamla volleybollag som var hemligt kär i henne. Några av Sailorhjältinnorna
blir också utvalda för attacker, och deras rena hjärtan ger dem personliga
kriser på kuppen. Makoto beundrar Haruka men avskyr Uranus' och Neptunes
tvivelaktiga metoder. Ami börjar fråga sig vad hon egentligen duger till
förutom att plugga. Rei får för sin del se den grymma visionen fler
gånger under den närmaste tiden. Den tär på henne, men hon vill inte berätta
om den för de andra innan hon vet vad den betyder.
Episod 101 börjar den 30:e juni, dagen då Annie fyller femton
år. Hon blir arg på Mamoru för att han glömt hennes födelsedag (hon har
aldrig sagt vilken dag det är..). Han försöker göra dem sams genom att köpa
ett par skor åt henne, men Annie är Death Busters' nästa utvalda mål - skorna
hyser en daimon. I handgemänget blir hon av med sin brosch; Kaolinite känner
igen den och förstår att hon är Sailor Moon. Hennes hjärtkristall visar
sig glänsa ovanligt starkt, vilket övertygar Uranus och Neptune att den
är en av Talismanerna. Annie räddas av Maskerade Rosen som återställer kristallen
i hennes kropp, men när han försvarar henne mot daimonen fryser den in honom
i ett block av glas.
Kaolinite utmanar Annie att möta henne i Tokyo
Tower. Hon får lift dit av Haruka och Michiru, som är säkra på att hon nu
måste dö men vill tala med henne en sista gång. Högt uppe i tornet övermannas
hon igen. Uranus och Neptune stjäl hennes hjärtkristall från daimonen...
och finner att den inte är en Talisman, trots allt. Kaolinites triumfkort
om Annies identitet går om intet när de andra kommer dit med Sailor Venus
utklädd till Sailor Moon. Maskerade Rosen blir räddad och en lång och hård
strid bryter ut i tornet. Kaolinite är dock stark nog att stå emot Sailorhjältinnornas
slutgiltiga attack. Uranus och Neptune försöker hålla sig utanför, men när
Sailor Uranus ser Kaolinite göra sig redo att förinta tjejerna står hon
inte ut längre, utan anfaller. Kaolinite träffas av sin egen returnerade
attack, fjättras i ett glasblock och faller ner från tornet, 50 våningar
över marken...
Professorn kontaktar Witches 5, en fristående grupp inom Death Busters, där den metodiska Eudial tar Kaolinites plats. Hon går mer teknologiskt tillväga än sin föregångare; spårar lämpliga offer på sin dator och använder ett pulsvapen som extraherar hjärtkristaller genom att skjuta ut dem från sina offers bröst. Professorn har också utvecklat sin teknik och börjar "odla" färdiga daimoner i något som mest av allt liknar en stor ugn.
'Eudial-sviten' inleds i episod 103, men under hennes första
operation stöter hon på ett minst sagt oväntat motstånd; Chibi-Usa dyker
upp igen, klädd som en Sailorhjältinna. Sailor Chibi-Moon är kanske
inte direkt den mest imponerande förkämpe för kärlek och rättvisa som skådats,
och hennes 'Rosa Sockerhjärta, Attack' är minst sagt tandlös, men hon lyckas
åtminstone irritera sina motståndare. Hon berättar för de andra att neo-drottning
Serenity har gjort henne till Sailor-novis och skickat henne tillbaka till
1900-talet för att lära sig att skaffa vänner. Drottningen hade sagt att
något mycket viktigt skall komma av det.
Sailor Uranus och Sailor Neptune börjar bli
mer och mer irriterade över Sailor Moons inblandning och tycker att hon
och de andra är i vägen för dem med sina idealistiska scoutfasoner. Episod
106 är en tillbakablick där man får veta mer om deras bakgrund, och om hur
Haruka kom att bli uppväckt. Michirus och Harukas historia är ganska annorlunda
från de andras - åtminstone var inga katter inblandade.
En mycket viktig detalj avslöjas när professorn förklarar
för Eudial att två personer kan använda Graalen. Förutom den Messias
som Uranus och Neptune söker efter finns det också en Tystnadens Messias.
Om denna får Graalen i sin hand är mörkrets triumf säkrad.
Minako blir fundersam över varför fienden
har försökt ta alla de andra tjejernas kristaller men inte hennes; har hon
kanske inte ett rent hjärta?! Hon lockar Eudial till sig genom att bli Tokyos
mest ambitiösa blodgivare, och när det lyckas utbryter allmän jakt på en
vansinnigt fnissande Minako som springer omkring med sin egen hjärtkristall
i händerna... Alla hamnar tillsammans i ett källargarage där de måste förvandla
sig för att slåss mot Eudial och hennes daimon. Tjejerna upptäcker nu Harukas
och Michirus identiteter, och vice versa, men Eudial får också se vilka
de är.
Eudial har däremot inte kunnat lokalisera några Talismaner
och börjar efterhand mobbas av Mimete, en annan medlem av Witches
5. I episod 110 lyckas dock hennes dator slutligen identifiera en Talismanbärare;
Eudial tappar hakan när hon får se resultatet. Hon ringer upp Haruka och
Michiru och utmanar dem på strid om Talismanerna. De stämmer möte med Annie
och stjäl hennes brosch för att hon inte ska hindra dem, innan de ger sig
av i en helikopter. När Annie hjälplöst ser dem försvinna kommer en okänd
kvinna fram till henne. Setsuna Meiou säger att de är i fara och
frågar om hon fortfarande vill hjälpa dem. Annie följer med henne.
Uranus och Neptune kommer till Eudials angivna
mötesplats, en sjökatedral. Det hela är förstås en fälla och Neptune blir
tillfångatagen. Ironin i de två hjältinnornas sökande uppenbaras så när
Eudial upplyser Uranus att Sailor Neptune är bäraren av den första Talismanen!
Uranus hittar Neptune bunden men övermannas av Eudial, för hon vill
ta den andra Talismanen först - från Sailor Uranus. De två har egentligen
letat efter sig själva hela tiden. Neptune bryter sig loss och försöker
undsätta sin partner, men Eudial skjuter henne inför Uranus' ögon och den
första Talismanen, en spegel, formas ur Neptunes hjärtkristall. Just
då kommer Annie dit, och efter ett kort slagsmål försvinner Eudial ner i
ett källarschakt. Den bedövade Sailor Uranus ger Annies brosch tillbaka
och tar upp Eudials vapen. Hon ber Annie att hitta den tredje Talismanen,
riktar vapnet mot sitt eget bröst... och skjuter sig själv. Annies skrik
ekar genom katedralen när de andra Sailorhjältinnorna kommer dit, lagom
för att se den andra Talismanen, ett svärd, ta form.
Den döende Uranus förklarar viskande varför det är så viktigt att hitta Messias och ge henne Graalen. Annie försöker snyftande få svärdet och spegeln att återvända till deras kroppar, men i sin förtvivlan har hon glömt Eudial. Hon fångar Sailorhjältinnorna i en cirkel av eld och springer iväg med Talismanerna. Tjejerna befrias av Sailor Chibi-Moon och Maskerade Rosen, och det blir en lång jakt genom den öde katedralen. I slutänden hinner Sailor Moon ensam upp Eudial, men lyckas inte besegra henne. Då dyker den mystiska Setsuna upp igen - och förvandlar sig till Sailor Pluto.
Pluto har lämnat Tidsporten för att fullborda en annan plikt,
för hon är bäraren av den tredje Talismanen, en kula. Hon bär den
dock inte i sitt bröst; den är ornamentet som kröner hennes Tidsstav. Kulan
börjar glöda, liksom de andra Talismanerna, som lämnar Eudial för att placera
ut sig i en triangel av ljus. Uranus' och Neptunes hjärtkristaller separeras
från sina Talismaner och återvänder till deras bröst. När de öppnar ögonen
förstår de vad Annie kände på sig och Sailor Pluto redan visste; världens
räddning kräver inga blodsoffer.
Med de tre Sailorhjältinnornas kraft frambringar
så Talismanerna tillsammans den heliga Graalen, och alla står förundrade
över dess strålglans... utom Eudial. Hon lägger omedelbart en eldridå över
rummet och störtar fram för att ta den, men Sailor Moon kastar sig genom
lågorna; det blir en kapplöpning mellan dem med världen som insats. Sailor
Moon hinner fram ett litet ögonblick före Eudial, och så fort hon vidrör
Graalen förvandlas hon! På en helt annan plats skriker en svartklädd
flicka i plötslig chock. Sailor Moons kraft lyfts till ett
annat plan och i en glimrande ljuskaskad lik glödande fjärilar ändrar hon
form till Super Sailor Moon.
Super Sailor Moon motstår Eudials attacker utan svårighet och tvingar henne på flykt, men förvandlas sedan tillbaka, fullständigt utmattad. Uranus trodde för ett ögonblick att Sailor Moon var Messias men säger nu att hon inte kan vara det, för den verkliga Messias' kraft är ändlös. Eudial springer ut till sin bil och gör en rivstart därifrån. På vägen anropas hon av Mimete som upplyser henne att hon nu har misslyckats en gång för mycket; Mimete har saboterat bilens bromsar. Eudial sladdar av vägen i en kurva, störtar ner från en hög klippa och försvinner skrikande i havet.
Mimete blir förstås Eudials ersättare, och 'Mimete-sviten'
tar sin början i episod 112. Hon visar sig vara en minst sagt säregen ung
dam som drömmer om glamorösa karriärer medan hon arbetar på världens undergång.
Mimete blir ständigt störtförälskad i olika sångare och skådisar, och dödsmärker
sedan sina idoler som Death Busters' nästa offer. Professorn skapar en ny
typ av daimon som kan suga ut en kristall ur sitt offer och svälja
den för att föra den tillbaka i säkerhet. I en mörk sal andas en klen flicka
tungt på en tron omgiven av dockor och kramdjur. Hon talar så tyst att hennes
röst måste förstärkas av högtalare, viskande att hon vill ha rena hjärtan...
De Yttre hjältinnorna förstår först inte varför fienden fortsätter angripa
oskyldiga fastän Graalen har hittats. Setsuna räknar ut att Death Busters
redan måste ha hittat sin Tystnadens Messias; de behöver hjärtkristallernas
energi för att uppväcka sin mästare.
Under ett besök
på en filminspelning blir Chibi-Usa bekant med en timid flicka vid namn
Hotaru Tomoe. Mimetes daimoner visar sig vara starkare än de tidigare,
så Sailor Moon börjar nu använda Graalen som ett förvandlingsobjekt för
att bli Super Sailor Moon igen, och får en ny attack. Det är fortfarande
bara temporärt och hon blir helt slutkörd av det, fast hon vänjer sig gradvis.
Chibi-Usa upptäcker att Hotaru har kraften att hela skador. Det är en förmåga
hon haft sedan hon var liten; hennes klasskompisar fryser ut henne för att
de tycker hon är kuslig. Hon blir mycket trött och svag av att använda den,
så Chibi-Usa hjälper Hotaru hem till hennes far - professor Tomoe.
Uranus, Neptune och Pluto kontaktar Mamoru, i hans egenskap
av jordens prins och framtida kung, för att förklara situationen. De tre
är bärare av de yttre planeternas beskydd och kallar sig de Yttre hjältinnorna.
De är starkare än de Inre hjältinnorna - Sailor Moon och de andra
- för det var under det Silverne Årtusendet deras uppgift att vakta solsystemet
mot hot utifrån stjärnorna (vilket gör det närmast självklart att det var
de tre som hade nycklarna till Graalen). När de uppväcktes i nutiden fann
de emellertid att fienden redan hade anlänt. Mamoru vill att de ska samarbeta
med Sailor Moon, men de anser att den här uppgiften är för tuff för henne.
Annie följer med Chibi-Usa hem till Hotaru
och får en chock när hon upptäcker att professorn har en hushållerska, Kaori,
som ser ut som Kaolinite! Kaori verkar däremot inte känna igen henne, och
Annie lugnar sig snart; Kaolinite är ju död. Hotaru bor i huset med
sin far och hans assistenter. Hon går inte ut särskilt ofta eftersom hon
är sjuklig och väldigt klen. Chibi-Usa och hon blir i alla fall goda vänner
och börjar vara tillsammans regelbundet. Chibi-Usa märker dock snart att
det är svårt att besöka Hotaru utan att bli bortkörd i dörren av Kaori.
Vid ett sådant tillfälle springer Hotaru efter
henne. Hon svimmar av påfrestningen och förs till ett sjukhus av tjejerna,
men hennes far har förbjudit henne att låta sig undersökas av någon annan
än familjens privatläkare. På vägen tillbaka råkar de stöta på Mimete och
en daimon. Medan striden pågår får Hotaru svårt att andas, och när monstret
kommer springande mot henne stoppar hon det oavsiktligt med en krevad av
energi. Det blir droppen för Hotaru; det är som om hon har någon annan inuti
sig, någon som skadar folk, och hon vill inte att Chibi-Usa ska vara nära
henne längre. Haruka tycker också att de borde hålla sig borta från henne,
men Annie håller inte med. De Yttre hjältinnorna börjar hålla ett vakande
öga på Hotaru och ogillar starkt att de Inre fortsätter försöka umgås med
henne. Hotaru vaknar för sin del ibland upp på sin säng med svaga
minnen av att ha kämpat för kontrollen över sin egen kropp, sittande på
en tron omgiven av dockor...
Rei får sin vision igen i episod 119, men den här gången ser
hon den tydligare; det finns en mörk figur i den, någon som lyfter ett vapen
över världen - och hugger. Michiru har också sett den och förstår att visionen
är klarare för att den nu är närmare att fullbordas. Till skillnad från
Rei inser de Yttre också vem figuren är. De tycker att de Inre hjältinnornas
sällskapande med Hotaru börjar vara farligt, så Setsuna berättar för dem
om visionen. Hon använder Tidsstaven för att låta dem alla se vad Rei har
sett, och förklarar att figuren är Dödens förkämpe, Sailor Saturn
- Sailorhjältinnan som aldrig får vakna, Förstörelsens Krigare vars Tystnadens
Glaive* skall utplåna världen.
Det dröjer inte länge innan de Yttres misstankar
blir bekräftade; under Mimetes nästa attack glöder Saturns symbol upp i
Hotarus panna. De försöker genast döda henne (hon verkar bara road av det...)
men hon skyddas av Sailor Moon som säger att hon inte har gjort något. Death
Busters har märkt vad som har hänt och teleporterar Hotaru därifrån. Även
professorn förstår den fulla vidden av det hon är, för vem kan rimligen
vara en bättre Tystnadens Messias än Förstörelsens Sailorhjältinna?
* Glaive = en typ av hillebard eller pålyxa. Rosen har letat förgäves efter ett bra svenskt ord för den.
Chibi-Usa är förkrossad över att Pu och de andra vill döda
hennes vän. Hon springer hem till familjen Tomoe men finner huset tomt och
övergivet. Mamoru söker information om professorn på nätet, och upptäcker
att Souichi Tomoe är rektor för Mugen-akademin, en av Tokyos mest
prestigefyllda skolor. (Mugen betyder egentligen 'oändlighet' men
används här som ett namn.) Setsuna bekräftar detta och berättar att de Yttre
har bevakat akademin ganska länge; Haruka och Michiru har infiltrerat den
som studenter. Mamoru hittar också en tidningsnotis om en explosion i Tomoes
laboratorium för tio år sen - professorn och Hotaru var de enda som överlevde.
Hotaru minns den olyckan ur ett annat perspektiv.
Hennes pappa talade med sina assistenter om kvantfysik och parallella dimensioner, fast lilla Hotaru såg bara vackert blinkande maskiner runt ett stort fint klot av glas. Sedan såg hon ett mörkt hål i luften inne i klotet, ett hål fullt av stjärnor...Mimete upptäcker att professorn har tröttnat på hennes förfelade försök att skaffa hjärtkristaller och tänker ersätta henne med den tredje medlemmen av Witches 5, Tellu. Mimete tar en av Eudials maskiner och beger sig till Mugenakademin för att stjäla ett rent hjärta från en föreläsande astrofysiker i hopp om att blidka professorn. När Sailorhjältinnorna dyker upp använder hon maskinen och transformerar sig själv in i akademins elnät för att använda kraften i hela byggnaden, men Tellu kommer dit och dödar henne genom att dra ut sladden.
I ruinerna efter detonationen var professorn ensam kvar i livet och höll snyftande sin dotters livlösa kropp i sina armar. En svart stjärna uppenbarade sig i luften och talade till honom. Den erbjöd honom Hotarus liv tillbaka, men krävde honom själv i utbyte. Han accepterade och den försvann in i hans ena öga.
Tellus ersättare Viluy tycker att Kaolinite är en
flörtande föredetting och övertalar professorn att låta henne ta hand om
saken. Hennes specialitet är teknologi; hon styr akademins stora centraldator
med ett elektroniskt kontrollarmband och programmerar om skolans terminaler
så att de drar ut elevernas hjärtkristaller. Samtidigt har tjejerna med
hjälp av Ami och hennes berömda betyg tagit sig in på Mugen för att spana.
Haruka och Michiru lyckas hitta Hotaru på sin tron i akademins källare,
men Ami stoppar dem när de tänker angripa henne. Viluy kommer dit och anfaller
dem med svärmar av mycket små nano-robotar som kan förtära en människa fullständigt.
I striden skadas hennes armband; ett programfel uppstår så att nanorobotarna
istället angriper Viluy själv och förintar henne.
Vid den här tiden faller också en av de sista
pusselbitarna på plats. Som de Yttre hjältinnorna sagt kommer Death Busters'
hot mycket riktigt från stjärnorna, från Tau Ceti där deras härskare,
det fasansfulla väsendet Pharaoh 90, väntar på att ledas till jorden
av Tystnadens Messias.
Episod 123 börjar med att Luna och Artemis upptäcker att mängder av studenter
marscherar i trans mot Mugenakademin; den sista medlemmen av Witches 5,
Cyprine, har börjat arbeta. Även hon baktalar Kaolinite för professorn,
och Kaolinite inser att hon måste göra något drastiskt för att inte förlora
hans välvilja. Hon beslutar sig för att fånga personen med det renaste hjärta
hon känner till - Chibi-Usa, som aldrig har gett upp hoppet om Hotaru. Kaolinite
gömmer sig hemma hos Hotaru och väntar. Så småningom dyker Sailor Chibi-Moon
åter upp där, och blir bortförd. Under tiden utvinner Cyprine hjärtkristaller
från de zombifierade studenterna. När tjejerna kommer till akademin fångar
hon dem i ett kontor och manifesterar sig som två personer, hon själv och
hennes "tvillingkropp" Puchirol. En lång strid bryter ut, men till
sist lyckas Sailorhjältinnorna lura Cyprine och Puchirol att skjuta ner
varandra.
Efter en stunds sökande i mörka passager hittar
de, tillsammans med Uranus och Neptune, professorn och Kaolinite vid ett
altare framför Hotarus tron. På altaret ligger Sailor Chibi-Moon. De
försöker ingripa men en osynlig barriär hindrar dem att nå henne, och inför
deras maktlösa blickar drar Hotaru ut hjärtkristallen ur Chibi-Moons bröst
och sväljer den. Hon förvandlas... men inte till Sailor Saturn som alla
fruktat, utan till en vuxen kvinna med enormt långt hår. Death Busters har
till sist uppväckt sitt överhuvud - Pharaoh 90:s konkubin och Tystnadens
Messias, Mistress Nine.
Mistress Nine dödar Kaolinite med en kommentar om att hon har fullgjort sin plikt. Professorn och hon försvinner och huset börjar kollapsa, men Sailorhjältinnorna lyckas ta sig ut med den medvetslösa Chibi-Usa. De för henne hem till Mamoru, där han länkar sin livskraft till hennes för att hålla henne vid liv. Medan solen går upp vandrar de fem hjältinnorna beslutsamt tillbaka mot ruinerna av Mugenakademin för att rädda Hotaru.
Mistress Nine märker snart att Hotaru fortfarande verkar kämpa
emot någonstans inne i henne, fast hon blir mest bara irriterad av det.
Professorn och hon färdigställer en dimensionsport till Tau Ceti som skall
visa vägen för Pharaoh 90. Det enda de nu behöver för att aktivera den är
den heliga Graalen. Mistress Nine känner den komma närmare (Sailor Moon
har ju den med sig). Hon reser en energikupol runt akademin. Tusentals daimonägg
börjar kläckas, och utan föremål att bebo väller de ut i sina naturliga
skepnader; formlösa varelser av rött halvflytande slem. Hela byggnaden blöder
en röd flodvåg av dem och angriper Sailorhjältinnorna. Medan striden pågår
fångar Mistress Nine Sailor Moon och drar in henne genom ett dimensionshål
- och utan henne kan de andra inte teleportera sig in. Daimonerna retirerar
och täcker kupolbarriären med sina kroppar. Samtidigt är de Yttre
hjältinnorna på väg mot Mugenakademin i sin helikopter för att försöka angripa
Mistress Nine själva, även om de aldrig hittade sin egen Messias. När de
närmar sig barriären slungar sig daimonerna ut över helikoptern, och den
exploderar.
Uranus och Neptune finner sig sitta mitt i en
detonation som står helt stilla, likt en frusen bildruta. Sailor Pluto förklarar
att hon stoppade tiden för att rädda dem; men hon har nu brutit mot ett
strängt förbud så hon kan inte längre följa med dem. De teleporteras innanför
barriären och tiden startar igen. Helikoptern exploderar, med Pluto ensam
kvar i den. Sailorhjältinnorna på utsidan ser att den daimon-täckta
barriären börjar expandera och förstår att den kommer att växa tills den
når bebodda områden. De placerar ut sig i intilliggande kvarter och formar
med sina krafter en egen skyddande barriär runtom den. Under tiden möter
Uranus och Neptune den varelse som besuttit professor Tomoe, daimonen Germatos.
Den lämnar hans kropp och besätter en grupp konstgjorda, gummiartade varelser
för att förgöra dem. Striden verkar för ett tag hopplös, men någonstans
ifrån frammanar en röst de två hjältinnornas Talismaner och de dräper honom.
Rösten var Sailor Plutos.
Mistress Nine använder Hotarus skepnad för att försöka lura
Sailor Moon att ta fram Graalen, men hon går inte på det. Uranus och Neptune
hittar dem och tänker anfalla men hindras av Sailor Moon för att de inte
ska skada Hotaru. De blir istället fångade av Mistress Nines långa hår.
Hon hotar att strypa dem om Sailor Moon inte ger henne Graalen. Just då
kommer professor Tomoe in; han är äntligen sig själv igen och försöker tala
med sin dotter. Mistress Nine har inget som helst intresse av Germatos'
kasserade kropp, men när hon försöker strypa även honom vaknar Hotaru åter
inuti henne och tvingar henne att släppa taget. Hon kvider med Hotarus röst
att hon känner sig svag och behöver Graalen. Då tar Sailor Moon fram
den. Neptune och Uranus försöker panikslaget få henne att ta reson; de ropar
och skriker åt henne att det bara är ett trick, men hon vill inte lyssna...
men de har förstås rätt, och Tystnadens Messias skrattar högt i triumf när
hon får Graalen i sina händer. Hon stoppar in den i en behållare i dimensionsporten.
Den skickar en enorm stråle av svart energi upp i atmosfären, och den heliga
Graalen förintas.
Samtidigt har barriären nått fram till de
fyra Sailorhjältinnorna som ståndaktigt försöker hålla den tillbaka. Daimonerna
blir starkare när strålen stiger upp i luften men de kämpar tappert emot.
Medan strålen fortsätter att växa störtar den stora Mugenakademin samman
fullständigt. Dimensionsporten blir till en sfär av energi, och någonstans
djupt inne i den växer ett ljus i vars centrum finns en pulserande organisk
tingest med långa tentakler - Pharaoh 90 är på väg. Då Sailor Moon försöker
attackera sfären skjuter den mångfalt starkare kraftstrålar tillbaka. Hon
skyddar professorn och Mistress Nine från dem med sin egen kropp men sjunker
sedan bedövad ihop på golvet.
Pharaoh 90 anländer inne i sfären; Tystnadens
stund är kommen. En svart virvelvind av massiv förödelse stiger från ruinerna.
De fyra Sailorhjältinnorna träffas av den och slungas handlöst bakåt. Deras
kroppar driver medvetslösa omkring i de våldsamma vindarna. I Mistress
Nines kropp återupptas en annan strid. Hon vrålar och vrider sig i raseri
när Hotarus personlighet tvingar sig fram i henne med förnyad intensitet,
men för en stund lyckas ingen av dem få ett övertag. Plötsligt lyser Saturns
symbol upp i hennes panna med ett bländande sken. Hon skriker högt - och
hennes kropp upplöses och förintas helt, inför Sailor Moons och professorns
skräckslagna ögon.
Mamoru sitter i sin lägenhet med Chibi-Usa i famnen, omtöcknad
av ansträngningen att ge henne av sin livskraft, när en spöklik skepnad
visar sig för honom. Hotaru, i en Sailorhjältinnas uniform, tar fram Chibi-Usas
hjärtkristall och ger den tillbaka. Sedan försvinner hon.
Sfären blir till en glob av svart energi som
börjar expandera och utplånar allt i sin väg, precis som i Reis vision.
Sailor Uranus och Sailor Neptune kan bara se på när deras sista hopp slutgiltigt
krossas. De är bittra över alla uppoffringar som har varit förgäves, och
undrar om Sailor Moon är nöjd nu när hon har dömt hela världen till
undergång. I nästa ögonblick övergår deras vrede till uppgivenhet
när Sailor Saturn materialiseras framför dem. Allt hopp är ute: Dödsbringaren
har slutligen vaknat.
Sailor Saturns budskap är dock ett annat än
det väntade. Hon tackar Sailor Moon för att hon försökte hjälpa Hotaru och
aldrig slutade tro på henne, och säger att hon nu vill återgälda hennes
vänskap. Detta är Saturns strid; som Förstörelsens hjältinna är hon den
enda som kan besegra Pharaoh 90, men hennes kraft skulle förinta hela världen
om den utlöstes i det fria så hon måste konfrontera honom inne i sfären
- fast det innebär också slutet för henne själv. Sailor Moon vill följa
med henne men stoppas av Saturn som säger att hon är för svag; hon kan bara
penetrera sfären som Super Sailor Moon, och utan Graalen kan hon inte längre
förvandla sig. Därefter kastar sig Sailor Saturn in i sfären för att möta
fienden. Sailor Moon försöker desperat förvandla sig ändå, men ingenting
händer. Medan ljudet av en väldig strid rasar inne i sfären skriker hon
ut sin förvandlingsfras gång efter gång, allt mer uppgivet, snyftande och
dunkande nävarna i marken - men ingenting händer. De andra Sailorhjältinnornas
tiaror börjar glöda. De viskar svagt hennes namn när de skickar sin kraft
till henne... och Sailor Moons hjärtkristall kommer ut. Hennes egen tiara
lyser upp och hon förvandlas, utan Graalen. Super Sailor Moon rusar mot
Pharaoh 90:s pulserande sfär och tränger in i den.
Den svarta virvelvinden stannar. En våldsam,
öronbedövande urladdning av svart energi skjuter upp i atmosfären, och den
svarta sfären försvinner och lämnar en djup krater efter sig. Sedan blir
allt tyst. Sailorhjältinnorna står kvar, sörjande Sailor Moons och Sailor
Saturns offer, och Sailor Uranus undrar om de kanske hade hittat sin Messias
utan att inse det. Då sänker sig glimrande ljus i form av glödande
fjärilar ner till marken från månen. Super Sailor Moon materialiseras igen,
trasig och blåslagen, och med blicken hos en som sett mer än någon dödlig
någonsin borde behöva se. I hennes famn håller hon en liten baby; Sailor
Saturn är borta, men Hotaru Tomoe har återfötts till ett nytt liv.
En ny dag gryr. Pluto är försvunnen och Saturn (inte Hotaru)
antas vara död. Professor Tomoe vårdas för sina skador men har inga minnen
av vad som hänt. Haruka och Michiru lämnar lilla Hotaru till honom. De har
nu bara en sak kvar att göra - att besegra Sailor Moon. De vet att hon en
gång skall väcka jorden ur en annan slags Tystnad och bli neo-drottning
Serenity av Kristall-Tokyo, men de vågar inte lämna världens öde i händerna
på en naiv lipsill som bevisade sin inkompetens genom att ge Graalen
till Mistress Nine. Den påföljande striden väcker dock Serenitys kraft
i Sailor Moon. Uranus och Neptune knäfaller för henne och lämnar Tokyo,
tillfreds att hon trots allt är stark nog att kunna fullfölja sitt öde.
Lite senare får Chibi-Usa ett meddelande om
att hennes föräldrar vill att hon ska komma hem. Annie och hon tvingas komma
till rätta med sina känslor över hur mycket de kommer att sakna varandra,
men till slut ger hon sig iväg. I Mugenakademins ruiner kläcks ett sista
ägg som överlevt slaget. Med hjälp av professorns fortfarande intakta ugn
förvandlar sig gelévarelsen till en fullt utvecklad daimon och ger sig ut
i Tokyo för att utföra den enda plikt den känner till - att samla in hjärtkristaller.
Under striden mot den undsätts Sailorhjältinnorna av Sailor Chibi-Moon som
bestämt sig för att stanna i 1900-talet ett tag till.
Serien bygger på 'Oändlighet', den första av tre långa historiecykler från
originalmangan (del 24-33, Bishoujo Senshi Sailor Moon vol 7-10).
Många detaljer är ändrade, framför allt kring händelserna i slutet.
Julen börjar närma sig i Tokyo. Under en shoppingtur tittar
tjejerna på en stor TV-skärm som berättar om Lunar Frontier Project,
en amerikansk månfärd som ska starta inom kort. Med i besättningen finns
Japans första kvinnliga astronaut, Himeko Nayotake. Luna är förkyld
och känner sig allmänt nedstämd, så hon lämnar de andra och börjar gå hem.
Vid ett övergångsställe får hon ett feberanfall och sjunker ihop mitt på
gatan. En bil är nära att köra över henne, men hon räddas av mannen från
observatoriet.
Luna vaknar upp hemma hos honom, där han matar
och sköter om henne. Hon blir rörd av att han bryr sig om henne fastän hon
bara är en katt. Lite senare får han besök av astronauten Himeko, och Luna
får veta att hans namn är Kakeru. Himeko är kär i honom, men de är
oense. Hon förblir skeptisk när han visar kristallen och berättar om kometen
som han har döpt till 'Snöprinsessan Kaguya' - han är en romantiker som
vill tro att det finns en prinsessa på månen, hon är besviken över att han
är så hopplöst vidskeplig. (Namnet Kaguya kommer från den kinesiska
myten om Bambuprinsessan; hon sägs bo på månen.) Kristallen har sakta börjat
absorbera livsenergi från Kakeru. Himeko märker att han är sjuk, men han
kör bort henne. Han insjuknar dock snart på allvar. Luna får veta att han
och Himeko har känt varandra sedan skolan; de drömde om att åka ut i rymden
tillsammans, men han var för svag och sjuklig för att kunna bli astronaut.
Luna funderar länge över vilka känslor hon själv egentligen hyser för Kakeru.
Uppe på kometen är Snöprinsessan irriterad över att en av
hennes kristaller har försvunnit. Alla fem är nödvändiga för att kunna frysa
ner hela planeten, men någon har flyttat en av dem. Hon formar en mängd
snödansöser, spöklika tjänarvarelser som flyger ner till jorden för
att söka efter den. Hon ser dem ge sig av, och minns...
För länge, länge sedan kom Snöprinsessan till jorden. Planeten var en vacker juvel i rymdens svarta sammet och hon ville ha den. Men från månen kom ett bländande mäktigt ljus som drev bort henne. Hennes komet slungades ut från solsystemet, ut i en lång färd genom det eviga mörkret mellan stjärnorna. Allt hon kunde göra var att hjälplöst vänta tills kometen hade fullbordat sin till synes ändlösa omloppsbana...Det börjar snöa i Tokyo, och inom kort dyker Snöprinsessans kreatur upp. De flyger omkring och börjar frysa in uppskrämda stadsbor i isblock. Tjejerna, som har hunnit bli oroliga över att Luna inte har kommit hem, är ute och letar efter henne. De ser vad som händer och förvandlar sig. Sailor Uranus, Neptune och Pluto tar också upp striden, liksom Maskerade Rosen som här gör sin mest udda entré genom tiderna. När de efter en utdragen kamp besegrat de sista snödansöserna försvinner all is från staden.
Luna dyker snart upp hemma hos Annie igen. Hon vill inte prata om var hon
har varit (fast hon bär ett tygband som hon fått av Kakeru) men informerar
de andra att en egendomlig komet är på väg mot jorden. Artemis tycker att
det hela på något vis låter bekant men kan inte påminna sig vad det är.
De andra börjar tycka att Luna beter sig konstigt.
Hon ställer oväntade frågor ("Hur smakar en kyss?"), läser böcker om medicin
och försvinner iväg utan att säga vart. Artemis är den som är mest bekymrad.
Luna har dåligt samvete för att hon går bakom hans rygg samtidigt som hon
blir mer och mer förtvivlad över att hon inte kan hjälpa den allt sjukare
Kakeru - hon är ju ändå bara en katt. Hon lyckas dock stjäla till sig en
kyss medan han sover.
Snöprinsessan är rasande över att ha stött på motstånd, så
hon anländer till jorden personligen och inleder sina förberedelser. En
glaciär börjar ta form nere på havets botten utanför Tokyobukten.
Tjejerna förstår att Luna är förälskad. Artemis
blir olycklig och de andra måste förklara för Annie att han är kär i Luna;
hon är den enda som inte har märkt det. När Luna gör en av sina turer till
observatoriet följer Annie efter henne. Himeko är där för att ta avsked
innan hon reser till USA, men de börjar gräla och Kakeru stöter bort henne
igen. När hon snyftande sprungit därifrån brister han i gråt över ett foto
av henne, och Luna tvingas inse sanningen. Hon har försökt intala sig att
hon på något vis skulle kunna ha en relation med honom, men det är fortfarande
Himeko han älskar.
Luna möter Annie ute på trappan och gråter ut
sin misär över att bara vara en katt. Då dyker en snödansös upp och
tittar in i Kakerus rum. Det börjar snöa därinne och Snöprinsessan materialiseras,
belåten över att ha hittat sin kristall. Den chockade Kakeru frågar om hon
är prinsessan Kaguya, vilket hon inte förnekar, och hon nämner kometen och
sina iskalla planer innan hon försvinner. Luna inser att Kakeru har länkats
till kristallen - den kommer att fortsätta tömma honom på energi tills han
dör! Han är nu mer sårbar än någonsin, för hans vackra dröm har krossats
av mötet med den onda Snöprinsessan. Om han istället fick se sina drömmars
'Kaguya' skulle han kanske få styrka att bryta sig ur dess kontroll... men
det finns inget hon kan göra åt det.
Artemis minns plötsligt var han hört talas
om kometen förut. Det fanns en gammal sägen på månen om en komet som kom
till solsystemet och spred kyla och död över jorden. Den drevs bort av 'Silverkristallkraften',
makten hos människors kärlek och vänskap, men han vet inte exakt vad den
kraften är eller hur man åkallar den.
Snöprinsessan kastar kristallen i havet. Hennes
glaciär-fästning växer sig snabbt större och skjuter upp ur vattnet. Medan
en snöstorm blåser upp flyger snödansöserna ut och börjar åter frysa in
Tokyo under ett istäcke. Ami anropar Annie och säger att de har lokaliserat
fienden. När hon springer iväg återvänder Luna till observatoriet och upptäcker
att Kakeru är borta; han har gått ut i snöstormen, omtöcknad av feber och
förtvivlan, för att hitta Himeko. Luna hittar honom avsvimmad i snön.
Då Sailor Mars och de andra når glaciären är de Yttre hjältinnorna
redan där, men snödansöserna är ofantligt många fler än dem och de besegras
en efter en. Snöprinsessan skall just frysa de utslagna hjältinnorna till
isstatyer när Sailor Moon dyker upp. Hennes försök att tala varelsen tillrätta
är förgäves, så hon förvandlar sig till Super Sailor Moon och anfaller -
och Snöprinsessan motstår lätt attacken och slår ner henne med en isande
kraftstöt. Sailor Moon kämpar sig mödosamt upp och tar fram sitt sista vapen;
Silverkristallen. De andra blir oroliga eftersom hon är skadad och kan dö
om hon använder den, men det går då plötsligt upp för Sailor Mercury att
'Silverkristallkraften' av vänskap och kärlek måste vara makten hos Silverkristallen.
(Obs: Silverkristallen heter Ginzuishou, men Silver Crystal
Power sägs på engelska så sambandet är inte uppenbart i originalet.)
Maskerade Rosen och Sailor Chibi-Moon kommer
dit. Åtta Sailorhjältinnor bildar en cirkel runt Sailor Moon medan Maskerade
Rosen håller snödansöserna på avstånd. När de tillsammans åkallar kraften
börjar deras dräkter glöda och ett mäktigt ljus strålar ut från Silverkristallen.
Snöprinsessan, som känner igen ljuset som fördrev henne från solsystemet
för länge sedan, avfyrar en dödsstöt av iskall kraft mot dem. Den träffar
kristalljuset och börjar driva det tillbaka, men Sailor Moon sluter sina
ögon och förnimmer livskraften hos jordens alla varelser, stora som små.
Silverkristallens ljus kreverar då i en bländande vit kaskad som förintar
Snöprinsessan, snödansöserna och större delen av glaciären, innan den fortsätter
ut i rymden och förstör hennes komet.
Sailor Moon ber att Silverkristallen ska låta
Luna bli mänsklig, om än bara för en natt... En stråle av månljus skiner
ner på Luna genom molnen, och hon genomgår en märklig men vacker förvandling.
Kakeru slår sakta upp ögonen och ser på uppenbarelsen framför
sig. Han frågar henne vem hon är, och Luna svarar att hon är prinsessan
Kaguya. Hon ser honom djupt i ögonen...
Himeko arbetar på utsidan av rymdfärjan. Hon
ser solen stiga upp över jorden och tänker på Kakeru. Plötsligt skjuter
en lysande skepnad förbi henne i riktning mot månen. Hon undrar förbluffat
om det var den Kakeru hade sett.
Luna och Kakeru svävar ute i rymden och betraktar
soluppgången. Hon säger att han måste hålla ut så att han kan vara där när
hans verkliga prinsessa, hon som verkligen älskar honom, återvänder till
jorden. När Kakeru ser hennes månskära och tygband förstår han vem 'Kaguya'
egentligen är, men Luna hejdar honom innan han kan säga hennes namn. Hon
kysser honom...
Kakeru vaknar upp i snön. Isen försvinner
och Tokyo blir normalt igen.
Något senare får Kakeru och Himeko en lycklig återförening på Tokyos flygplats. Luna (i kattform) betraktar det hela uppifrån en balkong. Annie undrar om hon verkligen är okej. Luna ler och är glad för Kakerus och Himekos skull, men ser tankfull och lite vemodig ut när hon går därifrån. Då möter hon Artemis. Hon väntar sig att han ska vara arg, och frågar rodnande varför han är där. Artemis svarar leende att han alltid har varit vid hennes sida. Luna springer till honom med tårar i ögonen. Mamoru lägger en arm om Annie, och två par går ner till en strand och ser på solnedgången.
Filmen är baserad på 'Prinsessan Kaguyas älskare', en lång fristående berättelse av Naoko Takeuchi (Bishoujo Senshi Sailor Moon vol 11). Vissa detaljer har ändrats, men grundhistorien är densamma.